INLEDNING.

Några allmämnna reflektioner angående släktforskning.

                                   

  • För ett antal år sedan påbörjade min dotter Susanna denna släktforskning som ett elevarbete i gymnasiet. Hon hann göra en del men sen ville det sig inte bättre än att vårt fina bibliotek, där hon utförde sin forskning, brann ner. Och med det dom mikrofilmer som hon använde sig av. Och det var ju mycket olyckligt. Dessbättre är det nu uppbyggt igen.

  • Då jag under 2009 beslutade att återuppta hennes arbete anade jag inte att det skulle visa sig vara  så omfattande. Men oerhört intressant och stimulerande !

  • Jag har, till skillnad från Susanna, använt mig av datorn. Ett mycket bekvämt sätt att släktforska. OK, det kostar en slant men det kan det vara värt.

  • Jag har också använt mig av olika sätt att forska. Dels ett bra program som heter GENLINE som är lättarbetat. Tyvärr använder dom sig av bilder som , i vissa fall, är direkt undermåliga. Oläsliga faktiskt. Men det är väl inte så konstigt då det är många år sedan dom scannades in. Men i alla fall.

  • Har även använt mig av  SVAR-RIKSARKIVET  som är bra. Mycket bra bilder men lite svårarbetat tycker jag personligen.

  • Det har nu kommit ett nytt program från ARKIV DIGITAL som jag har provat. Helt suveräna bilder. Rekommenderas !

 

  • Slutligen vill jag nämna att jag kan rekommendera alla att börja släktforska. Det är, som jag nämnt tidigare, mycket intressant och stimulerande. Tyvärr blir man också lite nedslagen när man konstaterar att det var inte "bättre förr". Långt därifrån. Sjukdomar och elände, stor fattigdom och svält. Rödsot ( dysenteri ) härjade. Barn dog i, så som vi tycker idag, triviala sjukdomar som kikhosta och mässlingen. Många barn dog också i  scharlakansfeber. Man undrar många gånger hur folk kunde överleva över huvud taget.

 

  • Om Du har några frågor eller rent allmänt vill ha några tips angående släktforskning så kontakta gärna mig via KONTAKTSIDAN.

 

  • FOTNOT: ( Från Nationalencyklopedin )   "Dysenteri, eller rödsot som sjukdomen förr kallades, var länge en av de mest fruktade infektionssjukdomarna. Epidemier omtalas såväl i de isländska sagorna som i medeltidens rimkrönikor. Den härjade inte minst i fält, särskilt svårt under Sveriges krig mot Ryssland 1788-90 och 1808-09, samt ombord på krigsfartyg och långseglare. Omfattande epidemier förekom i början av 1770- och slutet av 1780-talet, och 1808-13 avled bortåt 50 000 svenskar i rödsot. Ännu på 1850-talet upplevde södra och mellersta Sverige en epidemi vars härjningar levde i folkminnet flera generationer senare. Förbättrade avlopps- och dricksvattenförhållanden bidrog till att förhindra nya epidemier, men lokala sådana förekom även senare, särskilt i städernas slumområden, t.ex. i Malmö i början av 1880-talet. Folkmedicinens vanligaste botemedel var en dekokt på blodrot samt malörtsbrännvin".